Juan Gris
1887-1927
Born in Madrid, he studied mechanical drawing at the Escuela de Artes y Manufacturas in Madrid from 1902 to 1904, during which time he contributed drawings to local periodicals. From 1904 to 1905 he studied painting with the academic artist Jose Maria Carbonero.
In 1906 he moved to Paris and became friends with Henri Matisse, Georges Braque, Fernand Leger, and in 1915 he was painted by his friend, Amedeo Modigliani. In Paris, Gris followed the lead of another friend and fellow countryman, Pablo Picasso. His portrait of Picasso in 1912 is a significant early Cubist painting done by a painter other than Picasso or Georges Braque. (Although he regarded Picasso as a teacher, Gertrude Stein acknowledged that Gris "was the one person that Picasso would have willingly wiped off the map.")
Portrait of Picasso, 1912, The Art Institute of Chicago.Although he submitted darkly humorous illustrations to journals such as Le Rire, L'assiette au beurre, Le Charivari, and Le Cri de Paris, Gris began to paint seriously in 1910. By 1912 he had developed a personal Cubist style.
At first Gris painted in the analytic style of Cubism, but after 1913 he began his conversion to synthetic Cubism, of which he became a steadfast interpreter, with extensive use of papier coll??. Unlike Picasso and Braque, whose Cubist works were monochromatic, Gris painted with bright harmonious colors in daring, novel combinations in the manner of his friend Matisse.
In 1924, he first designed ballet sets and costumes for Sergei Diaghilev and the famous Ballets Russes.
Gris articulated most of his aesthetic theories during 1924 and 1925. He delivered his definitive lecture, Des possibilit??s de la peinture, at the Sorbonne in 1924. Major Gris exhibitions took place at the Galerie Simon in Paris and the Galerie Flechtheim in Berlin in 1923, and at the Galerie Flechtheim in D??sseldorf in 1925.
He died in Boulogne-sur-Seine (Paris) in the spring of 1927 at the age of forty, leaving a wife, Josette, and a son, Georges. Related Paintings of Juan Gris :. | The fem playing guitar | Tile Bottle and cup | Le Dejeuner | Clown | Egg | Related Artists: William Henry Knight(26 September 1823 - 31 July 1863) was an English portrait and genre painter.
Knight was born in Newbury, Berkshire where his father, John Knight, was a schoolmaster. He was to become a solicitor, but gave up his law studies after two of his paintings were accepted by the annual exhibition of the Society of British Artists. He moved to London in 1855, taking lodgings in Kennington Road, Lambeth, and supporting himself by drawing crayon portraits while studying in the British Museum and in the schools of the Royal Academy.
George RowlandsonBr.19th
tidemandTidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania.
Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger.
Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875).
Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
|
|
|